and the sky is grey.


ikväll har jag och frida ätit grillad kyckling och sallad, tjattrat som bara qvinnofolk kan om pojkar, kläder, skola och musik, följt idol med hjärtat i halsgropen (frida gillar inte rabih, och jag har insett att jag gillar ALLA), och bara haft en allmänt mysig fredag. det är bra med tentor varje lördag, man kan liksom inget annat göra.



assassin.


ÖGONGODIS


LOOK THROUGH MY WINDOW




Jag är bra på att sno bilder utan att komma ihåg varifrån de är...

THERE IS A ROSE IN SPANISH HARLEM

En onyttig lunch (snabbmakaroner och Mamma Scans köttbullar, urk) och fyra koppar kaffe senare har jag äntligen fått ordning på njurarna. I mitt huvud alltså, inte mina actual njurar. De mår nog inget vidare av just ovanstående födointag, hähähä. Så då blir det till att få ihop hur allt detta kommer att ta sig igenom min kropp, från den mekaniska sönderdelningen av maten av tuggmusklerna, enzymers och safters behandlingsmekanismer i ventrikeln tills det pluppar ner som en go fecesmassa i (förhoppningsvis) toalettstolen. Jamen dåså, då var vi påväg här...


DEDICATED TO THE ONE I LOVE

Ni vet när man säger att lukt-, smak- och hörselsinnena stimuleras, och lockar fram gamla minnen? Just så har den här förmiddagen varit för mig. Av någon anledning började jag lyssna på the Mamas & the Papas och det kändes som ett hugg i magen. De spelar underbar musik, som berör en. Och så flyter minnena från hösten och vintern 2007/2008 upp. Den hösten jag och Anette bodde tillsammans i Alanya. Av en gemensam vän fick vi låna buntar med gamla CD-skivor som flitigt lyssnades igenom på den lilla CD-spelaren som vi hade i köket. Och så en dag var det dags att sätta i Carlifornia Dreamin': The Very Best of the Mamas & the Papas. Och jag föll. Varenda dag, varenda kväll ville jag ha den plattan snurrandes, med musiken ur högtalarna som en härligt skimmer över vårat liv. När Anette lagade sina goda grönsakssoppor som vi föråt oss på, när vi bråkade om kläder som båda två ville ha på sig, när vi satt ändlösa kvällar och nätter på balkongen, drack äckligt billigt vin och kedjerökte, när vi satt och pysslade vid matbordet med våra fotoalbum.

Alltid alltid alltid.

Vad jag vill tillbaka.


DROP THE GUN

Befinner mig i skrivande stund på Göteborgs stadsbibliotek, sammafattar njurarna här eftersom jag inte har skrivare hemma, och gärna vill ha allt på ett prydligt datorskrivet blad. Det har varit en superduper slapp dag. Mötte Benjamin och promenerade till Vasa, och sedan till Franks för en go macka och paj. Så nu vet ni det.

MMM

Måndag, ny vecka. Tentan i lördags kändes bra, så jag hoppas på positivt besked om sisådär 3 veckor. Middag hos mamma på kvällen och sedan ut i natten för att fira Martin och Jessi! Långpromenad, godis, plugg och tvätt igår, fin söndag.

Innan föreläsningen idag som våra studierektorer skulle hålla, så började de förklara, bara sådär från ingenstans, om hur alla våra deldiscipliner hänger ihop med vårat yrke. I början av utbildningen hade vi en jätteknasig kurs om vårdandets sociologi, pedagogik, teori och metod, och jag fattade aldrig riktigt hur allt hängde ihop. Idag repeterade vi lite eftersom vi läser en sådan bred kurs nu, och de förklarade på ett bra sätt hur vi ska kunna kontextualisera allting i slutändan. Vilken kick jag fick, äntligen förstår jag. Så nu vill jag förkovra mig i all kurslitteratur vi haft fram tills idag, mer djupgående än vad jag gjort innan. Skönt känsla indeed.

Träning på det, inte skönt för knät, skrev upp mig på gyminstruktion så kanske man kan få lite tips på hur man kan träna ut sin ynkliga och veka kropp...



SKRYNKLIGA TJUGOLAPPAR

Det är alldeles alldeles krispigt ute idag. Hela världen är som inpackat i kyla trots att solen skiner och förstärker den vita frosten på gräsmattan. Jag gillar det. Jag hade gärna spenderat hela dagen i en tjock jacka, mössa och vantar, druckit varm choklad och ätit ostmackor, kanske suttit vid vattnet och tittar på fåglar och människor.

Men istället sitter jag som fastklistrad vid mitt köksbord, läser och sammanfattar vårat immunförsvar, med basofiler, nekrofiler, förlåt neutrofiler, makrofager och vad fan det nu heter. För på lördag är det omtenta numero uno, och nästa lördag är det omtenta numero dos, och någonstans där emellan ska en skrivppgift in och ett seminarium ska genomföras. Plus att vi har en massa föreläsningar. Meaning, att jag inte har något socialt liv.

Jag har iallafall min autumn playlist i bakgrunden, en härlig blandning av Kent, Winnerbäck, Hearts of Black science, Adam Heldring, Lily Allen och Muse.

Så puss på er.


VAR ÄR MAMMA?



Ester sitter på sängkanten. Två vårdare hjälper henne på med en klänning.
Personal A till personal B: Hur blev det med Esters hus? Fick hennes barn sålt det?
Personal B: Ja, efter många om och men. Det värsta var alla saker som hon hade samlat på sig under åren. Massor av gamla möbler och sådant. Tydligen en hel del fina saker som barnen lämnade till en auktionsfirma. Men nu är det iallafall borta alltihop.
Personal A: De hade väl kunnat ställa en del saker här?
Personal B: Ha, det är de väl för snåla för.
Personal A går till Esters garderob. Personal B kammar Esters hår. Ester håller händerna för ansiktet, tårarna rinner ner för hennes kinder.

Ur boken "Att möta personer med demens" av Anna-Karin Edberg m.fl.


PUDDINGSMULA


I think I've found my dream shoes ♥

och endast 999 kr på Nilsons. Jag ska visa bild senare. Jag ska ha dom här hemma och klämma lite på dom innan de får möta det hårda svenska skitvädret.

och så var jag på övning med gospelkören ikväll. Himla trevligt! På söndag ska vi sjunga upp låtarna på gudstjänsten!

nu ska jag laga kyckling med champinjoner och spagetti och sedan titta på Desperate Housewives!


ON THE COUCH

En sliten Karin sitter i pyjamas, i soffan med täcket uppdraket till hakan, läser lite kurslitteratur och äter en macka. Det är tur att det är relativt softa veckor i skolan nu, för 3 nätter på jobbet tar på en! Ska försöka komma igång lite nu, dra på mig träningsskorna och köra ett välbehövligt jympapass med Benyo.

Puss på er!

AGIR KETIYE DILEMIN


Jag känner mig lite pang i huvudet idag, efter en av 3 jobbnätter. Eftersom jag inte hann träna igår ville jag göra det idag, och var därför tvungen att gå upp lite för tidigt i eftermiddags. Inte smart. Hade tänkt ta igen någon timma eller två nu innan nästa jobbpass men det går inget vidare. Jag får hoppas att jag kan tala korrekt kommande natt iallafall, inatt hittade jag på ett nytt ord: respetitionen (receptionen?).



min färsking i juni 2009

Jag och mina vänner går ständigt i tatueringstankar. En vän ska snart göra sin allra första, och flera har redan gjort en eller två, men suget finns ändå kvar där. Suget att göra en ny. Fram tills i våras tyckte jag att gaddningar på överarmarna var det fulaste som någonsin kommits på. Speciellt på tjejer. Och så gick jag på Metaltown och såg så många snyggingar att jag gjorde en helomvändning. Så nu är jag helt inne på att göra en på ena överarmen, som en halv-sleeve. Mina andra tattoos är ju på höger på min kropp, och jag vet inte om även denna ska vara det? Men det är långt kvar innan jag lägger mig under nålen, för ännu är det bara lösa idéer på motivet. Det finns i huvudet, ska komma ut med ord och målas upp. Tills dess älskar jag de jag redan har.

RSS 2.0