Not a good day.

Fast ändå är det liksom det.

Jag var så paj i huvudet i morse att jag trodde jag skulle falla ihop på spårvagnen hem. Ja, HEM! Vågade inte ens tänka på att sitta i en föreläsningssal i tre timmar, och buss 3 timmar fram och tillbaka. Hade skallebank, vätskebrist, var hungrig och hängig. Jag blev såklart lite piggare på väg hem, som man alltid blir. Men så skönt det var att sova.

Och produktiv har jag varit sedan jag klev upp igen: klagat på regnet, rökt, druckit kaffe, lyssnat igenom massa artister som jag inte hört talas om som ska komma på Way Out West, läst lite i min anatomi-bok, suckat över att behöva vara flytt-hjälp idag, och längtat till Mojiton jag ska dricka ikväll.

Suck. det går utför nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0